Hela stället är otroligt fint kurerat. Varje blomma, varje bord, varje prydnadsflamingo. Allt från “Hotel-skylten” vid entrén, till vinglasen på borden (graverade specifikt för MJ’s) och musikinstrument i lobbyn! Allt känns unikt och noggrant utvalt och det är väl ingen hemlighet att MJ’s är en av Malmös mest populära mötesplatser, hotell och restauranger. En plats där jag personligen har ätit, sovit, fotat och spelat in film ett flertal gånger. Ändå finner jag MJ’s skönhet slående varje gång jag träder in.

Maten håller naturligtvis samma nivå som resten av upplevelsen. Den här gången åt jag dagens kött: grillad fläskkarré, savoykål, senapsmajonnäs, kummin och morot. Så underbart välkomponerat! Glädje i varje tugga. Till maten blev jag serverad focaccia med vispat smör, även det otroligt gott. Lunchen avrundades med kaffe och ett par kanelkakor.

Om du vill unna dig känslan av vardagslyx på lunchen så är det till MJ’s du ska gå. Där hittar du känslan av exklusivitet som ger guldkant på tillvaron.



Malmö by Food- MJ's


Passionerad spiskrigare, morgonpigg bagare, glas-swirlande sommelier eller karismatisk servicestjärna - vår bransch blomstrar tack vare individerna som dag ut och dag in skapar både upplevelser och det community vi älskar och vill hylla i “People of Gastronomy”.


Dels att jag får träffa alla våra fantastiska gäster varje dag och för en liten stund förhoppningsvis förgylla deras kväll ​- och att får göra det med fantastiska kollegor.



Vad fick dig att börja jobba bakom baren?



Det började 2001 efter att jag gått bartenderskolan i Göteborg. Jag började jobba och blev förälskad i branschen direkt! Jag fastande helt enkelt och har älskat det sedan dess.


Om det inte är på jobbet så gillar jag Diket, Falafelhouse på Värmlandsgatan, Bulot i Saluhallen, Smöriga Bröd och Tapasbaren i Majorna. Efter service är det alltid trevligt att besöka Björns Bar och passar ju oss som jobbar sent! Öppet till 01 på vardagar och 03 på helgen. Vill också slå ett slag för nya slice-stället Bennys! Om inte på lokal så maten som lagas av mina vänner Elin och Richard, serverat hemma hos dom.



Om du själv lagar mat, vad bjuder du på?



Jag är ju inte megabra på att laga mat, men hade nog svängt ihop en bolognese som kanske ändå blir okej.

En ledig fredagskväll - vad dansar i glaset?



Jag dricker ju inte alkohol men gärna en alkoholfri Radler eller en alkoholfri Guinness (tack Patrik Tapper för bra alkoholfri öl) Jag är ju rätt dålig på att dricka drinkar!



Vad saknar du på mat-och-dryck-scenen i Göteborg?



Fler bra nattöppna streetfood ställen, ett rullskridsko-disco och riktigt bra brunch.



Bild: Nathalie Jörnheim
Text: Tom Surma & Nathalie Jörnheim

People of Gastronomy

En regnig höstdag – en sån dag då man bara vill sitta vid fönstret, se regndropparna dansa ner på fönsterglaset och dricka en riktigt god kaffe. Jag gick in på Nostra och beställde favoriten: en cortado, och satte mig vid ett av de stora fönster som blickar ut mot gatan.

Min cortado serverades precis så som man vill ha den, med perfekt mängd skummad mjölk. Inredningen på kaféet är mysigt och modernt, med möbler i trä, mycket växter och varma färger. Om du, som jag, älskar att läsa vid fönstret, ta en god kopp kaffe och se människor gå förbi så är Nostra det kafé du letar efter. Det ligger dessutom väldigt centralt – mittemot köpcentret Triangeln och nära till tågstationen.


Malmö by Food - Nostra

Namn: Anna Johansson
Företag: Byracka Vin

På Malmös restaurang-och dryckesscen finns ett namn som sticker ut för sin passion och ledarskap. En förebild i branschen som inte bara vågar prata om utmaningarna i branschen utan också någon som bidrar till att skapa den förändring som behövs. Vi satte oss ner med Anna Johansson, entreprenör och sommelier från Byracka Vin för att prata om hennes resa inom vin- och dryckesvärlden. Vi pratade om hennes tankar kring hur man lyckas i branschen, om de milstolpar som definierat hennes väg och om passionen som driver henne framåt.


Hej Anna, Du har många år i branschen bakom dig och har gjort många spännande saker. Men hur började din resa?



Jag har jobbat inom restaurangbranschen sedan jag var 15 år. Till en början hade jag lite ströjobb samtidigt som jag pluggade och därefter fortsatte jag jobba inom restaurang och service i många år samtidigt som jag reste. Jag jobbade bland annat på restauranger i England, Spanien och Norge. I denna branschen är det enkelt att hitta jobb, oavsett vart i världen man är.

När jag jobbade i Norge så väcktes mitt intresse för vin och framför allt kombinationen vin och mat. Jag inspirerades av många duktiga människor inom området men kom till slut till en punkt där jag kände att jag inte kunde tillräckligt och ville lära mig mer för att kunna möta mina kunder på ett bättre sätt. Så, för att kunna växa i min roll sökte jag till den internationella sommelier-utbildningen i Stockholm som Restaurangakademin står bakom.

Det var en helt fantastisk utbildning som var CSN-berättigad. Detta var för 12 år sedan och det var första året den utbildningen hölls och därför fick vi nog agera lite försökskaniner. Det var ett tufft år men otroligt roligt! Vi var 30 elever när utbildningen började men bara 12 när vi gick ut. Många av dem jag pluggade med har gått vidare och gjort fantastiska saker idag.

Parallellt med utbildningen startade jag en vinbar i Bergen tillsammans med en branschkollega, så när jag var klar var vi i full gång där. Vi hade runt 300-400 flaskor vin och allt kunde man få på glas – vi var de första med Coravin i Bergen. Vinbaren jobbade jag med i sex år, sen sålde jag min del. Baren finns fortfarande kvar där i en mysig liten gränd i Bergen och har blivit korad stans bästa dejtingställe!

När jag drev vinbaren så startade vi också en vinimport för vi såg att marginalerna var större där. Vi tog in viner som vi gillade och det resulterade i flera resor där jag fick besöka producenterna och testa olika årgångar. Då insåg jag att det är detta jag vill göra; jag vill välja ut produkter och jobba tillsammans med producenter, restauranger och deras sommelierer. Jag jobbade på två olika importbolag i Sverige innan jag fick erbjudande att ta över Byracka. Det var inte självklart från början då jag var lite bränd från tidigare arbetsplatser men jag bestämde mig till slut för att tacka ja på premissen att jag fick driva det på mitt sätt.


Upplever du att du hade tillgång till den utbildning, mentorskap eller nätverk som krävdes för att nå dina professionella mål och drömmar?



Ja det tycker jag. Just den utbildningen som jag gick är såklart svårare att komma in på då den är CSN-berättigad men idag finns det många bra alternativ. Det finns bra utbildningar i Oslo, Köpenhamn, Stockholm och Malmö. Det utbildningen som jag gick hade främsta fokus på vin och på hur det är att arbeta i branschen, olika typer och nivåer av service och inte så mycket fokus på affärsdelen.

Just service-biten inspirerade mig och det blev tydligt att det alltid finns saker att lära sig inom detta, man kan alltid finslipa servicen. Driver man en krog på Michelin-nivå så är det runt 30 olika steg inom service som man ska uppfylla medan på ett mer avslappnat ställe, som exempelvis Ruths i Malmö, så har man färre steg, men då är också tempot ett helt annat.

Efter att ha drivit en restaurang i Köpenhamn med hög servicenivå så ville jag ha något mer avslappnat och det är just det jag älskar med vinbarer. Det finns mer tid för att prata vin med kunden och ge en annan typ av serviceupplevelse, vilket jag också gillar.



Vad har varit din största lärdom på resan?



Det är okej att inte veta allt. Man måste våga erkänna och säga ”jag har inte koll på det här, kan du visa mig”. Man behöver vara ödmjuk! Olika platser ser olika ut och man är där för att lära sig, även om man varit i branschen i 20 år så finns det alltid nytt att lära sig. Jag har blivit mer öppen kring det med åren och tar gärna in andras tankar och åsikter på ett annat sätt nu. Det är en rolig, spännande och kreativ bransch och det finns alltid nytt att lära sig! Man måste våga misslyckas och testa sig fram – vad är det värsta som kan hända?



Hur har det varit att vara kvinna i en ganska mansdominerad del av vår bransch?

Det var en annan tid när jag startade i branschen och jag ser absolut en förändring nu och det är fler kvinnor som tar plats och är med och driver. Men ja, det har varit svårt att vara kvinna i branschen. Många har förutfattade meningar och tror att man inte vet vad man snackar om bara för att man är kvinna. Hade en man suttit i samma position hade han inte blivit misstrodd på samma sätt. Men nu upplever jag att det är jättemycket bättre. Det finns många kvinnliga förebilder som exempelvis Ida på Dryckesbutiken som drivit eget länge och banat väg och inspirerat andra kvinnor att våga ta den resan. Idag finns det många både säljare och inköpare och jag skulle säga att mellan 70-80 procent av mina kunder i Malmö är idag kvinnor.

Jag tycker också att vi måste vara mer öppna och prata om saker. Inom vinbranschen har vi ofta lagt locket på. Till och med under MeToo så var det tyst. Vi måste alltid berätta och stötta och take a stand. Många förblir tysta och tar inte avstånd till restauranger, personer eller vinmakare som betett sig illa. Jag upplever dock att naturvins-världen är väldigt annorlunda från det klassiska segmentet när det kommer till just detta. Oftast är det mindre företag och man förknippas med sin produkt och då får man nog tänka sig för lite extra kring hur man beter sig och behandlar andra. Jag hade gärna sett att det skapades fler organisationer där vi kan samlas i dessa frågor, organisationer som ”Framtidens krogkultur” som aktivt arbetar för en positiv utveckling till en jämställd restaurangbransch.

Vilket råd skulle du ge framtidens vin-talanger som vill göra det du gör?


Fortsätt vara nyfiken och vilja lära dig mer. När man tror att man är färdiglärd så stagnerar man. Man ska vilja utvecklas och alltid lära sig mer. Det är en bransch där man lätt kan klättra och utvecklas om man vill, men det är hårt jobb och man måste våga ta sin plats.




Jag är nöjd med det jag gör nu. Pandemin var tuff och inflationen påverkar många av oss. Men jag vill fortsätta med det jag gör idag men växa inom det; anställa fler, skapa fler jobb och bygga en trygg arbetsplats.




Åh det finns så många stunder. Till exempel när man har en fin och trygg relation med sina kunder och kan prata öppet med dem om mat och vin. När ens kunder blir som vänner, det är fint tycker jag. Jag är också lycklig och stolt över de viner och produkter jag tagit in. Jag är stolt över människorna bakom! Vinmakarna som delar samma filosofi som oss om ärliga viner och ärliga människor med hjärtat på rätt plats.



Det finns så många bra restauranger i Malmö så det är en jättesvår fråga. Men jag går gärna till Ruths för frukost eller lunch, delar en flaska vin på Julie och när det är dags för middag så får det bli Västergatan, där är nivån alltid lika hög och servicen så lättsam och proffsig.



Bourgogne, vilket kanske känns tråkigt för oftast importerar jag viner som är lite mer utmanande men just nu vill jag ha en Bourgogne, Chardonnay eller Pinot Noir – lite mer klassiskt men biodynamiskt såklart.



Om man besöker Malmö - vad får man absolut inte missa?


800 grader slice! Oskar Montano, snälla öppna upp i Malmö!



Just nu är jag i trädgården och odlar mycket. Som ny husägare kan man odla och se allt växa – det gillar jag jättemycket. Jag är mycket med min dotter, leker med henne, jag styrketränar också och reser mycket. Och även om resan inte är tänkt som jobbresa så hamnar jag ofta på en vingård ändå.



Bild: Nathalie Jörnheim
Text: Johanna Nytomt & Nathalie Jörnheim


#MyJourney Anna Johansson

Jag tänker ofta: om mina föräldrar skulle komma till Malmö, var hade jag tagit dem för att äta? De bor nämligen i Mexico City och jag vill därför såklart visa dem en genuin Malmö-pärla. Scandwich är definitivt ett sånt ställe, med den avslappnade stämningen, den goda ölen men framförallt mackorna. Maten uttrycker den här underbara kombinationen av opretentiös matlagning men samtidigt en sofistikerad användning av ingredienser. De serverar stora mackor, mycket mer komplicerat än så blir det inte. Men varenda tugga består av en finstämd kombination av sälta, syra, crunch, fett och sting. En plats som känns välkomnande och mysig, perfekt för att käka lunch eller ta en öl med vännerna och spela brädspel (ja, det finns brädspel att låna).


Scandwich ändrar dessutom sin meny ganska ofta vilket gör varje återbesök lika spännande! Den här gången till lunch åt jag en “Don Fläsk”, med pico de gallo, rostad majs, långbakad fläsksida, salsa verde, ruccola, smulad ost och dillmajonnäs. Originalreceptet har avokadomajonnäs men jag är allergisk mot avokado så jag fick byta till dill och det blev ju den perfekta Diego-mackan tillslut! Med inslag från mina båda hem - Mexico och Sverige!


Så! Om du är ordentligt hungrig och vill njuta av en välbyggd macka är Scandwich det stället du letar efter. Du kommer inte bli besviken, det lovar jag!


Malmö By Food: Scandwich

Att gå in på CARE of är som att gå in i en annan värld. Plötsligt stängs allt gatubrus av och du omsveps av en elegant, nästan mystisk stämning. På plats fick jag träffa Rebecca och Paul. Jag blev mottagen med en varm energi som fick mötet att kännas hjärtligt, nästan planerat. Språket var engelska. Rebecca från Frankrike och Paul…jag frågade faktiskt inte. Men han talade inte svenska. Allt detta bidrog till den mystiska och internationella atmosfären bland dovt ljus och skinnmöbler.

Jag satte mig ner och beställde en New Harbour (Care/of bourbon blend, citrus, lillet, sugar, float strawberry wine) samt karamelliserade mandlar. Det första som slog mig när New Harbour blev placerad på bordet framför mig var dess märkvärdiga skönhet. Det låter kanske lite överdrivet att använda ordet “skönhet”, men det var min upplevelse. Det var en mycket tjusig, visuellt tilltalande drink. Smaken, fräsch och välbalanserad! De karamelliserade mandlarna var det perfekta komplementet.

Om du någon gång vill imponera på någon med både upplevelse och hantverk, eller om du helt enkelt vill koppla av från dagen och ha en stund för dig själv, så är CARE of den perfekta destinationen.

Malmö By Food: CARE of

På en lugn gata nära Kronprinsen, finner vi Atrium – det perfekta kaféet om man vill avnjuta frukost eller brunch ute. En god vän som jobbar som kock sa en gång att “det viktigaste med matlagning är ingredienserna, har man bra ingredienser behöver man inte anstränga sig för att inte laga bra mat". Atrium bekräftar den meningen med sin leverans av fräscha och välsmakande råvaror. På menyn hittar man både varma och kalla alternativ. Mitt val föll på en stående favorit: Eggs Benedict. Ett perfekt pocherat ägg på en skiva surdegsbröd, toppat med en krämig och balanserad hollandaise. Till det blev det en “veckans juice”, som just denna vecka gjordes på äpple, fänkål och citron.

Själva lokalen är ljus och luftig och naturen har vackert bjudits in innanför dörrarna – med stora gröna växter och naturmaterial som pryder lokalen. Hela upplevelsen blir ännu bättre när man bemöts av fin service och människor som känns som gamla vänner. Som Nathan, som fixade en otroligt god latte till mig som perfekt avslut efter frukosten. Tack Nathan och vackra Atrium för en mysig förmiddag!



Malmö By Food: Atrium

Namn: Filip Åkerblom
Företag: Lilla Kafferosteriet i Malmö

Någon som förstår vikten av att nätverka för att ta sig framåt i branschen är Filip Åkerblom, grundare av Lilla Kafferosteriet i Malmö. Filip har drivit upp en väldoftande och självklar mötesplats i Malmö för alla kaffeentusiaster och sitter på mycket klokskap kring hur man lyckas i branschen. En regnig junidag klev vi in i det ockrafärgade gamla stenhuset på Baltzarsgatan för att avnjuta en Espresso Tonic och prata mer med Filip om hans resa.


Filip, vill du berätta för oss hur din resa i branschen började?



Innan kaffe, jobbade jag med reklam i Stockholm där jag hjälpte andra att synas. Jag tror passionen för kaffe växte när jag identifierade att det fanns en stor okunskap och jag insåg hur mycket det finns att lära och lära ut om ett ämne – vad är det vi konsumerar? Kaffe är två kärnor i en frukt som växer på andra sidan jordklotet, det är inte många som tänker på det. Folk går och köper varumärken precis som man handlar Coca Cola och där kände jag att jag var tvungen att förmedla något, annars kommer gemene man fortsätta att konsumera baserat på top of mind - en lila eller röd förpackning som man väljer på hyllan, men att få bryr sig om själva produkten och råvaran i den förpackningen.
Jag ville skifta fokus till ett gastronomiskt tänk i kvalitet och inte kvantitet, där smaken är i fokus och med en produkt som är bättre för planeten. I förlängningen fanns det inte många små kafferosterier i landet. Så, från en kreativ miljö i Stockholm skolade jag om mig i affärsekonomi i Malmö vilket var till stor hjälp när jag sedan skapade min verksamhet. Jag började med att sälja kafferostar men insåg snabbt att folk inte förstod vad jag sålde. Jag tänkte då att jag måste demonstrera produkten och när denna fantastiska lokal blev tillgänglig passade jag på och öppnade mitt egna första kafferosteri, detta var 17 år sedan.



Hur var det att börja om i en ny bransch?



Något som underlättade var förståelsen jag hade med mig från reklamvärlden om vikten av nätverkande. Där var det olika typer av nätverksträffar varje vecka. Så, jag började nätverka med alla som jobbade med kaffe, kafferosterier på olika orter och till slut hittade jag en kaffeförening där jag började engagera mig. Efter bara ett år i branschen blev jag inbjuden att utse årets plantage i Honduras.




Det var också något som jag såg saknades i branschen. I dessa yrken går man ofta som lärling för att lära sig yrket av någon med erfarenhet, men det saknades ett utbildningsprogram som var kopplat till just kaffe. Jag tog då kontakt med den internationella kaffeföreningen och frågade varför det inte fanns någon skola kopplat till detta. Då svarade dom ”då skapar vi det” och bjöd därefter in mig till ett möte i London med utbildningskommittén där vi tillsammans tog fram ett utbildningsprogram för kafferostare. Så vi tog fram ett utbildningsprogram för varje skrå inom kaffe där man kunde samla poäng för att få ihop till ett diplom. På så sätt kan man själv bestämma hur mycket kunskap man vill ha eller behöver inom kaffe beroende på vilket yrke du valt, vare sig det är barista, rostmästare eller Food and Beverage Manager. Nästa steg för att stimulera den typen av utbildningsprogram var att jag tog fram reglerna för världsmästerskapen i kafferostning. Vi skissade upp vad man behöver kunna, allt från temperatur till kunskap om hur produkten förädlas. Vår målsättning var att få kafferostare att bli som en kock där de lär sig att förädla råvaran och beskriva smakerna och med hjälp av tävlingar stimulerar vi utbildningsprogrammen.





Man måste leta reda på det man är intresserad av. Här är föreningar och branschorganisationer jätteviktiga. Man måste själv vara aktiv och ta kontakt. Föreningar verkar ofta i det dolda så man måste ibland vara lite proaktiv för att hitta det nätverket som passar en själv och såklart agera på det därefter. Den globala organisationen för finkaffe heter SCA, sedan har dom olika skrå beroende på vilket yrke och kunskap man vill fokusera på, mer info hittar ni på SCA.COFFEE.





I reklambranschen lär man sig snabbt att sätta folk i fack. Men jag har insett att det inte går att göra när man jobbar med mat. Man måste istället tänka utifrån produkten och sen se vilka som gillar det. Alla dricker kaffe på ett café men du lär dig vad målgruppen verkligen vill ha genom att servera och testa och lyssna in. I början gjorde jag misstaget att köpa in de dyraste kaffebönorna men jag märkte att folk inte förstod sig på det och tyckte att det smakade som te. Så jag lärde mig att hitta en affärsmodell som passar för den plats där jag verkar och att anpassa efter vad folk där gillar att äta och dricka.



Vad är en utmaning eller problematik i branschen som du önskar se eller driva förändring inom?



Det jag fick med mig tidigt var självledarskap. Att personer tar ansvar för sina handlingar men också att man som arbetsgivare möjliggör och ger plats för självledarskap. För att må bra på jobbet så måste man kunna vara med och påverka sin arbetsplats. Därför började vi tidigt med att stimulera olika typer av roller som var individanpassade. Exempelvis om man hade ett intresse för kaffe och trädgård så fick man hantera våra odlingar, hade man intresse för kaffe och sociala medier fick man hjälpa till med våra sociala kanaler, gillade man kaffe och struktur blev man kanske inköpsansvarig. På så sätt fick alla känna att de hade ansvar och kunde vara med och påverka. Här upplever jag att det finns mer att göra i branschen; att man tror på dem man jobbar med och stöttar dem. En annan utmaning branschen har är att när man investerar i en anställd i form av utbildning händer det inte allt för sällan att de sedan går vidare och använder sina nya kunskaper hos en annan arbetsgivare. Och här måste vi tänka på både interna och externa utbildningar. Ofta finns det otroligt mycket kunskap internt som vi kan dela med oss av till fler inom organisationen. I förlängningen av det så har vi den höga personalomsättningen som delvis beror på att personal bara kan nå till en viss kompetensnivå på en och samma arbetsplats. Många gånger måste de söka sig vidare för att få nya utmaningar. Där tror jag vi kan och måste bli bättre på att skapa de nya utmaningarna för vår personal så att de känner att de kan fortsätta utvecklas och växa med företaget och jobbet. Det kan handla om att skapa nya roller eller ansvarsområden eller att förflytta en anställd till en annan verksamhet inom samma bolag – om det finns fler, vill säga.


Hur ser du på utvecklingsmöjligheter inom ditt område?



Det finns en yrkesstolthet i branschen och om man tror på det man gör så finns det alla möjligheter att göra en resa inom den här branschen. Man behöver inte hålla sig inom samma område utan kan med fördel korsa mellan olika yrkesområden, vilket också är en viktig del för att kunna förstå sina kollegor och deras arbetsuppgifter och situation bättre. Man ska också komma ihåg att ibland måste man våga röra på sig geografiskt för att kunna utvecklas och följa sin dröm.



Vilket råd skulle du ge framtidens kaffe-talanger som vill göra det du gör?



Ta för dig och våga stå själv på golvet och tro på det du gör. Våga göra fel, testa och gör om.

Börja titta på produkter som vi konsumerar mycket av – där behöver man inte vara så rädd för att testa och göra fel! Mat och dryck är ju något vi alla behöver! Att jobba inom mat är väl något av det enklaste man kan göra i Sverige, eller hela världen för den delen! Vi måste äta och dricka. Det är en fantastisk bransch med stora möjligheter där det inte krävs så mycket för att lyckas.





När jag kommer in till jobbet och ser att alla jag jobbar med är glada och mår bra. Vi jobbar så nära varandra i den här branschen så det är lätt att påverkas om någon annan inte mår bra.





Kvarterskrogen där jag bor. Mutantur. Ja, även Riket och Lu.

En ledig fredagskväll - vad dansar i glaset?



Det brukar oftast vara något vitt vin. Friska vita viner är gott.



Om man besöker Malmö - vad får man absolut inte missa?



Det finns så många fina egenföretagare så att gå runt i stan och prova alla caféer och restauranger och stötta dem är det bästa och finaste man kan göra. Det finns så mycket bra!





Det skulle vara festivaler eller nätverksträffar. Det börjar puttra lite och skapas lite fler nätverk nu och där kommer ju Unmo in väldigt bra nu. Vi har också skapat gille-föreningen Coffee Roasters Guild för att möta de behov som finns i branschen. Hit bjuder vi in olika föreläsare på ämnet och utbildar vidare om kafferostning.





Då kopplar jag av! Lägger mig gärna i en park och lyssnar på poddar.


Bild: Nathalie Jörnheim
Text: Johanna Nytomt & Nathalie Jörnheim

#MyJourney Filip Åkerblom


RAU - Åh vad gott det var! Om man läser menyn så skulle man genast tänka på en sådan fancy “nouvelle cuisine” restaurang. Och det är det, men utan det pretentiösa. Rau är en restaurang där man vill avnjuta maten långsamt och dedikerat. Smakerna är sofistikerade och rätterna visuellt tjusiga. Men det utesluter inte att Rau känns varmt, välkomnande och hemtrevligt.

Inredningen påminner mer om street food än typiska gourmetrestauranger. Detta, tillsammans med den vänliga personalen, gör att man känner sig avslappnad och i goda händer. Vill du och dina vänner (eller dejt kanske) äta ute, äta gott och ha en härlig kväll tillsammans så är Rau den perfekta destinationen. Rätterna är nämligen tillagade för att delas med andra så man får möjligheten att smaka lite av allt gott som erbjuds på menyn.

Malmö By Food: Rau

Passionerad spiskrigare, morgonpigg bagare, glas-swirlande sommelier eller karismatisk servicestjärna - vår bransch blomstrar tack vare individerna som dag ut och dag in skapar både upplevelser och det community vi älskar och vill hylla i “People of Gastronomy”.


- Det som alltid har varit viktigast för mig är smak och dess olika kombinationer. Att få skapa något som andra får ta del av. Det måste nog vara det bästa med att vara kock.

Men även att få möta så många underbara människor, den fina gemenskap och lojalitet som jag fått uppleva med mina kollegor - det är ovärderligt! Tycker även att det känns viktigt att uppmuntra till en lekfull och lättsam stämning och atmosfär kollegor emellan.




- Min Pappa visade vägen till mitt matintresse. Han lagade alltid goda långkok och djupa komplexa rätter från El Salvador som gjorde mig intresserad av mat väldigt tidigt som barn. Han vägrade att mata mig med barnmat om man säger så.

Dock är det min Mamma som fick mig att bli kock. Hon jobbade som kallskänka när jag var liten och det smittade såklart av sig när man fick vara med i köket och se hur livligt och stressigt det kunde bli.



- Jag älskar asiatisk mat så Soi29 måste jag säga! Här får man uppleva tunga och höga smaker och är man inte rädd för lite hetta så vill jag påstå att Soi29 har den mest autentiska Thaimaten i stan - om inte hela Sverige!




Vad saknar du på mat-och-dryck-scenen i Malmö?



- Något jag alltid har saknat är både en hotpot restaurang och en Sydamerikansk restaurang. Annars tycker jag att vi har otroligt bra restauranger i stan! Det finns något för alla och det är jag väldigt glad för.


Om du själv lagar mat, vad bjuder du på?



- Lasagne! Eller någon sorts ragu som kan ligga och puttra länge. Ibland går det inte att stressa fram nåt bra och då får det ta tid.





- Det är inte mycket som slår en iskall Hoegaarden.Men annars måste det ju vara en Gin&Tonic från våra guldkorn på Marie Antionette! Rekommenderar att utforska deras fantastiska drinklista.




Bild: Nathalie Jörnheim
Text: Alex Mendez & Nathalie Jörnheim


Med en maxad inbox fylld med otroligt färgstarka ansökningar, är nu Unmos första “professionella restaurangbesökare” korad. Lär känna Diego Monsiváis som fått det ädla uppdraget att under de närmsta veckorna besöka ett antal väl utvalda gastronomiska smultronställen i Malmö.




Diego! Det är namnet. Och visst, det låter väl spanskt eller nått. Faktum är att jag är född och uppvuxen i Mexico City – en kaotisk men vacker stad. År 2012 flyttade jag till Malmö och sedan dess har jag typ inte flyttat alls. Sanningen är att Malmö kändes som en alldeles lagom stor stad – så pass liten så att det är lätt att ta sig överallt med cykel, och så pass stor för att kunna erbjuda rätt mängd äventyr. Med det sagt så blev jag överraskad över den livliga och stämningsfulla matscenen i Malmö.





Jag har alltid varit en person som älskar mat. Inte bara för maten i sig, men i mångt och mycket för det som mat bär med sig. Mat är, enligt mig, ett av de bästa sätten att få och uttrycka kärlek, att ta hand om en vänskap, att skapa rätt atmosfär för ett viktigt samtal, eller rent av njuta av stunden.





Under konceptet “MalmöByFood” får du följa med Diego på sina möten med restaurang-Malmös kulinariska konstnärer. Upplev mathantverket, servicen och stämningen och låt dig inspireras!
Drömmer även du om att bli “professionell restaurangbesökare”? För att fortsätta att hylla vår fantastiska bransch och lyfta människorna som får den att blomstra kommer fler liknande uppdrag att publiceras i framtiden, så håll utkik!




Bild: Shiro Ahlberg
Text: Adam Mikkelsen & Diego Monsiváis


Vår första “professionella restaurangbesökare” är korad


- Det bästa med att jobba inom service är att få träffa så mycket människor varje dag, men även gemenskapen och vänskapen en får med sina branschkollegor. Jag gillar även att det ger plats för min sociala sida och jag älskar att ha många bullar i luften.

Jag har alltid tänkt på min arbetsplats och mina kollegor som ett lag, där vi strävar åt samma mål, vill arbeta, samarbeta och utvecklas tillsammans. En stor drivkraft är även att få vara med att utveckla och lyfta den yngre generationen. Vi är ju många som vill få en mer jämställd bransch och vi kommer ingenstans utan att de yngre får vara med på den resan och utvecklingen.


Vad fick dig att börja jobba med kaffe?



- Jag fick ett caféjobb efter att ha slitit varje helg på nattklubb under min gymnasietid och föll sedan främst för hantverket av en riktig god kopp kaffe, men även latte art. Att det krävs så många komponenter för den perfekta koppen gör att jag fortfarande tycker att det är lika kul så många år senare.



- Jag äter gärna hos mina kollegor i Malmö Saluhall (jobbade 6,5 år på St Jakobs Stenugnsbageri), men annars försöker jag hitta den mest perfekta tartaren i staden.



Vad saknar du på mat-och-dryck-scenen i Malmö?



- Det är en svår fråga, men jag längtar efter ett ställe som har en nisch på potatis som grund. Det finns så mycket att göra med potatis, möjligheterna är oändliga. Ja, jag är en riktig potatis-lover. I alla former!


Om du själv lagar mat, vad bjuder du på?



- Det blir oftast pasta om jag bjuder. När min mor eller vänner kommer ner och hälsar på mig i Malmö vill de alltid ha min pasta med svamp 
och tryffel.



En ledig fredagskväll - vad dansar i glaset?



- En riktigt smokey Penicillin, gärna gjord av någon av stjärnorna på Care/Of Cocktail Bar.




Bild: Nathalie Jörnheim
Text: Alida Cederlund & Nathalie Jörnheim

Det bästa med att jobba inom service är att få träffa så mycket människor varje dag, men även gemenskapen och vänskapen en får med sina branschkollegor. Jag gillar även att det ger plats för min sociala sida och jag älskar att ha många bullar i luften.

Jag har alltid tänkt på min arbetsplats och mina kollegor som ett lag, där vi strävar åt samma mål, vill arbeta, samarbeta och utvecklas tillsammans. En stor drivkraft är även att få vara med att utveckla och lyfta den yngre generationen. Vi är ju många som vill få en mer jämställd bransch och vi kommer ingenstans utan att de yngre får vara med på den resan och utvecklingen.

Vad fick dig att börja jobba med kaffe?


Jag fick ett caféjobb efter att ha slitit varje helg på nattklubb under min gymnasietid och föll sedan främst för hantverket av en riktig god kopp kaffe, men även latte art. Att det krävs så många komponenter för den perfekta koppen gör att jag fortfarande tycker att det är lika kul så många år senare.

Jag äter gärna hos mina kollegor i Malmö Saluhall (jobbade 6,5 år på St Jakobs Stenugnsbageri), men annars försöker jag hitta den mest perfekta tartaren i staden.

Det är en svår fråga, men jag längtar efter ett ställe som har en nisch på potatis som grund. Det finns så mycket att göra med potatis, möjligheterna är oändliga. Ja, jag är en riktig potatis-lover. I alla former!

Det blir oftast pasta om jag bjuder. När min mor eller vänner kommer ner och hälsar på mig i Malmö vill de alltid ha min pasta med svamp 
och tryffel.

En riktigt smokey Penicillin, gärna gjord av någon av stjärnorna på Care/Of Cocktail Bar.

Unmo—Sveriges största mötesplats för restaurangbranschen.


Connecta med tusentals kollegor och arbetsgivare, inspireras och hitta ditt drömjobb på ett och samma ställe 🙏🏻 Är du inte medlem än?

FiArrowRight

POG - Alida Cederlund



Det måste nog vara mina kollegor. Att se fram emot sin arbetsdag har alltid varit otroligt viktigt för mig, och det gör man inte utan en bra arbetsmiljö. Nu låter jag som en riktigt ingrodd “restaurangare”, men jag har träffat alla mina bästa vänner genom jobbet. På Västergatan har jag glädjen att få jobba med Thea, som jag först jobbade med i Bergen för åtta år sen!

Vad fick dig att börja jobba med mat & vin?



- Jag började mitt första krogjobb direkt efter gymnasiet. Jag hamnade där av en slump, men förälskade mig snabbt i branschen. Har stannat i den sedan dess!



- Jag älskar Pink Head (R.I.P. HQ) det var min favoritrestaurang innan dom stängde. Mygel är en favorit för lunch, speciellt deras desserter. Annars går jag gärna till Opopoppa och Aster, där mår jag alltid så gott.

Vad saknar du på mat-och-dryck-scenen i Malmö?



- Som Norsk saknar jag mest av allt riktigt bra och prisvärd sjömat. Det känns så konstigt för mig att bo precis vid havet, men inte hitta fisk och skaldjur på samma sätt som i Norge. Jag skulle även älska en Korean barbeque.

- En riktigt god äggröra och riktigt kraftigt kaffe.



- Just nu är det Lervig sin pilsner! Som man förövrigt hittar på Opopoppa och Lyran. Jag brukar annars gå till Far i Hatten och be dom om något gott, det löser dom alltid.




Bild: Nathalie Jörnheim
Text: Natalie Lønsjø & Nathalie Jörnheim


Det måste nog vara mina kollegor. Att se fram emot sin arbetsdag har alltid varit otroligt viktigt för mig, och det gör man inte utan en bra arbetsmiljö. Nu låter jag som en riktigt ingrodd “restaurangare”, men jag har träffat alla mina bästa vänner genom jobbet. På Västergatan har jag glädjen att få jobba med Thea, som jag först jobbade med i Bergen för åtta år sen!

Vad fick dig att börja jobba med mat & vin?


Jag började mitt första krogjobb direkt efter gymnasiet. Jag hamnade där av en slump, men förälskade mig snabbt i branschen. Har stannat i den sedan dess!


Jag älskar Pink Head (R.I.P. HQ) det var min favoritrestaurang innan dom stängde. Mygel är en favorit för lunch, speciellt deras desserter. Annars går jag gärna till Opopoppa och Aster, där mår jag alltid så gott.


Som Norsk saknar jag mest av allt riktigt bra och prisvärd sjömat. Det känns så konstigt för mig att bo precis vid havet, men inte hitta fisk och skaldjur på samma sätt som i Norge. Jag skulle även älska en Korean barbeque.

En riktigt god äggröra och riktigt kraftigt kaffe.


Just nu är det Lervig sin pilsner! Som man förövrigt hittar på Opopoppa och Lyran. Jag brukar annars gå till Far i Hatten och be dom om något gott, det löser dom alltid.

POG - Natalie Lønsjø

Tänk dig en plats där vi kan bygga gemenskap och community baserat på social hållbarhet. Ett digitalt hem där du kan skapa relationer, bygga starka och attraktiva varumärken, rekrytera drömpersonal och hitta jobb med bra förutsättningar för meningsfulla samarbeten.

Det är vår dröm för UNMO (United Movement). 



Unmo är ett innovationsprojekt där vi testar för, och tillsammans med, restaurangbranschen och våra användare. Vi stannar upp, tänker till och lyssnar in för att löpande kunna utveckla en plattform som branschen vill ha och behöver.

Vår resa har precis börjat. Varmt välkommen att hänga med!


Att skapa en samlingsplats där människor möts, delar idéer och sprider kunskap. Där vi antar utmaningar, vidgar våra nätverk och skapar möjligheter för utveckling och tillväxt, och tillsammans formar ett socialt hållbart fundament för restaurangbranschen.

En glädjefylld, blomstrande och stolt restaurangbransch, byggd på en pålitlig, socialt hållbar community.

First we take Malmhattan…Vårt mål är att lansera Unmo globalt, men vi måste börja någonstans. Så, vilken plats vore en bättre start än den gastronomiska hot-spoten Malmö?

Första versionen av Unmo lanseras tillsammans med utvalda restauranger i Malmö. Driver du restaurang i Malmöområdet eller är du en driven medarbetare som vill bidra till en socialt hållbar bransch? Hör av dig till hello@unmo.se



En plats där restaurangbranschen möts

 Arvid Laban Falk & Ludvig Fredriksson, ägare och krögare


Något vi älskar med restaurangbranschen är hur karriärsresan kan se så olika ut och det faktum att med vilja, driv och mod kan man gå precis hur långt som helst. Det är Ludvig och Arvid på BISe i Malmö tydliga exempel på. Med två olika bakgrunder och efter helt olika resor möttes vännerna 2021 och bestämde sig för att starta krog tillsammans. 

Endast ett år efter öppning har BISe etablerat sig som en av Malmös trendigaste restauranger och en riktig success-story värd att berätta. 

Vi träffade de två krögarna på deras restaurang på Norra Vallgatan i Malmö för att prata om deras resa, om branschens utmaningar, om att våga misslyckas och att utbildning inte alltid tar dig längst.

Ni har helt individuella resor som har tagit er till att driva BISe. Låt oss ta det från början, kan ni berätta om er väg hit? 

"Jag jobbade på ett företag som sålde kontorsinredning men jag blev uttråkad och sa upp mig och fick en avgångslön på 6 månader så under den tiden gick jag hemma och lagade mat i ett halvår. Mina nära vänner och familj frågade om jag inte skulle göra något kopplat till mat och i samband med det hittade jag en utbildning i New York där man lärde sig laga mat på nio månader.

Staden och att uppleva New York var väl egentligen mer lockande än själva utbildningen. Efter det fick jag praktik på Noma och sen jobbade jag i Skanör som köksmästare på somrarna i några år. 

Sen bestämde sig jag och en vän att starta en Food Truck och gjorde det under ett år, innan det blev trendigt. Därefter skulle jag hjälpa några kompisar på Saltimporten och blev kvar där i sju år.”

“Jag började i branschen redan i tvåan på gymnasiet då jag jobbade på Turisthotellet i Mölle under sommaren där jag skalade potatis och svabbade golv. Jag bodde även på hotellet så jag jobbade som vaktmästare på dagen och i köket och disken på kvällen. 

Efter gymnasiet åkte jag till Dublin där jag efter två dagar fick jobb och efter ytterligare en vecka blev supervisor. Där stannade jag ett år och sen flyttade jag hem och började plugga. Då var jag borta från restaurangbranschen i ca 5 år innan jag började starta massa klubbar. Då frågade Mattias på Babel, tidigare kallat Jeriko, om jag ville bli barchef - då hade jag aldrig ens hällt upp en öl. Men jag svarade “ja, det är klart jag ska göra det” och blev då barchef på Babel. Där stannade jag i ett halvår sen blev det KB följt av Belle Epoque där jag var barchef och sedan restaurangchef. Samtidigt som detta pluggade jag ekonomi på sidan. 

Efter det startade jag Boulebar i Malmö, sen i Göteborg och därefter i Stockholm och Köpenhamn. Efter det var tanken att sluta i restaurangbranschen och började då som projektledare på Media Evolution. Efter några månader hörde ESS Group av sig och ville att jag skulle bli hotelldirektör på ett nytt hotell i Malmö, så då öppnade jag MJ’s och var där i 3 år. Efter inställda planer på att öppna hotell i Köpenhamn började jag jobba på Talldungen. Jag hann vara på Talldungen i ungefär en vecka när Ludde ringde och frågade om vi skulle öppna restaurang ihop. Och det sa jag ju såklart ja till. Jag jobbade kvar på Talldungen i 9 månader till och sen startade vi detta projektet.”

Ni har haft två ganska olika vägar fram till där ni står idag. Vad skulle ni säga har varit era största lärdomar på resan?


“Att man måste ta två steg framåt och ett steg bakåt. BISe har varit hela min karriär inom restaurang fast i mikroformat där vi gör om och gör rätt hela tiden, både i det stora och i det lilla. Det handlar om att hitta produkterna som säljer och vara beredd på att revidera. Men jag tycker att det är det som är vackert och så spännande med detta yrke, att det är så fluent. Vi förnyar oss själva hela tiden.”


“Jag håller med Arvid. Att våga misslyckas är generellt otroligt viktigt – i alla branscher. Jag har egentligen inte haft en tydlig dröm men jag har insett att detta har liksom blivit en dröm längs vägen. Men jag skulle säga att det är tillfälligheter som har tagit oss hit, vilket vi är väldigt tacksamma för.”

Vilket råd skulle ni ge framtidens bransch-talanger som vill göra det ni gör?


“Nyfikenhet, öppenhet och hårt arbete är det absolut viktigaste tycker jag. Och att lyssna på dem med erfarenhet! Detta är ju väldigt mycket ett hantverksyrke där man nästan behöver jobba ihop till ett gesällbrev innan man är helt klar och accepterad och kan söka vidare till ett nästa jobb. Nästan alla kör sina tre år i början. Utbildning kanske snabbar upp processen men även om man kommer in från gatan, utan utbildning, men med ett brinnande intresse så har man ändå alla chanser. Sen skulle jag säga att ekonomutbildningen var en putt i rätt riktning för mig och gav en annan tyngd.”


“Kommer man in i ett kök och vill lära sig så måste man vara en svamp och bara suga åt sig all kunskap man kan. Det är upp till individen hur mycket man vill lära sig och man måste våga ställa frågor. Jobbar man hårt så kan man alltid utvecklas. Utbildningen i New York gav mig egentligen inte så mycket mer än livserfarenhet. Jag skulle säga att branschen handlar mer om kontakter, vilja och att visa framfötterna än om utbildning. Learning by doing är alltid det viktigaste och alla måste alltid provjobba även om du har 17 utbildningar i ryggen - det är så branschen funkar. Intresset och passionen är tusen gånger viktigare än utbildningarna skulle jag säga.”

Om vi breddar blicken och tittar på branschen i stort. Vad är en utmaning eller problematik i branschen som du gärna skulle se en förändring inom?

 
“Jag önskar att konsumenten skulle förstå det hårda arbete som ligger bakom det som serveras och på vilket sätt det måste påverka prissättningen. Ambitionsnivån är ju också väldigt olika i branschen; det finns ställen som är ok med att öppna ett paket och lägga en färdig ravioli och sen skicka ut den med en färdigköpt sås. Och tyvärr är större delen av befolkningen fine med det. Det finns en anledning till att stjärnkrogarna har många praktikanter som jobbar gratis. Utan dem hade det inte varit möjligt att åstadkomma det som serveras – och samtidigt får praktikanterna en chans att lära sig av de absolut bästa. Det är en skola som är ack så mycket viktigare än alla kockutbildningar, i mitt anseende.”


“Vi jobbar i en bransch med små marginaler. Man vill göra bra scheman för sina anställda och erbjuda en bra arbetsmiljö med lagom stressnivå och pensionsavtal och sånt. Och allt det där ska finnas såklart men existerar med väldigt små marginaler. Och som Ludde sa, konsumenterna förstår inte allt jobb som ligger bakom och branschen behöver kanske bli bättre på att upplysa om det. Vi behöver utbilda om vad som sker i köket; sparrisarna kommer inte färdigskalade. Vi behöver ta bort mysteriet kring krog – det är ingen magi, det är hårt jobb. Och sen vill vi ju att vår personal ska trivas och vilja stanna kvar och känna att de kan utvecklas.”

När skulle du säga att du är som lyckligast på jobbet?


“En lördagsservice klockan kvart över 9 – fullt hus och allt rullar på. När personalen går runt med ett leende och gäster kommer upp och säger att ‘detta var så otroligt bra’ - det är den vackraste stunden. Men det absolut viktigaste är att personalen mår bra. Och det finns ju ingen bransch som har så mycket glädje inom sig heller när det väl är bra.”


“Jag håller helt med Ludvig. När man ser att personalen är nöjd och glad blir man lycklig.”

Ett klassiskt skolat Riche-liknande ställe

Samma som Ludde sa och en riktigt bra fiskrestaurang

#MyJourney Arvid & Ludvig

Till restaurangägare

Önskar du också att det vore enklare att rekrytera bra människor till din verksamhet? Med Unmo kan du på ett naturligt sätt jobba med Employer Branding och bygga ditt varumärke, samtidigt som du nätverkar och skapar relationer i branschen. Vår plattform skapar förutsättningar för dig att hitta rätt kompetens baserat på just dina behov. För det ska inte behöva vara så svårt eller ta sån tid!

Tillsammans med dig vill vi skapa vi en community för alla i restaurangbranschen. 

Vill du lägga till en restaurangprofil? Mejla oss på hello@unmo.se så hjälper vi dig att komma igång!

Artiklar

Malmö by Food- MJ's

People of Gastronomy

Malmö by Food - Nostra

#MyJourney Anna Johansson

Malmö By Food: Scandwich

Malmö By Food: CARE of

Malmö By Food: Atrium

#MyJourney Filip Åkerblom

Malmö By Food: Rau

People of Gastronomy

Vår första “professionella restaurangbesökare” är korad

People of Gastronomy

People of Gastronomy

People of Gastronomy

People of Gastronomy

En plats där restaurangbranschen möts

#MyJourney Arvid & Ludvig

Till restaurangägare