Burrata på allt, rätter skapade för TikTok och mat som är betydligt enklare att fotografera än att äta. I veckans UNMO Puls frågade vi vilken mattrend ni helst ser försvinna. Två fenomen delar på förstaplatsen.

Trender kan ge branschen ny energi, utmana gamla sanningar och få gäster att upptäcka nya smaker. Men när samma idé börjar dyka upp på var och varannan meny kan även det mest inspirerande till slut kännas…färdigt.

I veckans UNMO Puls ställde vi därför frågan: Vilken mattrend hoppas du försvinner snart?

Resultatet bjuder på både tydliga favoriter att tröttna på och en påminnelse om att en bra idé inte alltid blir bättre av att upprepas överallt.

1. Kan vi ta en paus från burratan?

Delad förstaplats går till ”burrata på allt”, som valdes av 49 procent.

Det är inte svårt att förstå hur burratan tog sig dit. Den är krämig, lätt att tycka om och gör sig väldigt bra på bild. Under de senaste åren har den fått sällskap av tomater, persikor, betor, chiliolja, pesto och det mesta däremellan.

Problemet verkar inte vara burratan i sig. Snarare känslan av att den blivit ett standardsvar på frågan om vad som ska göra en rätt lite mer attraktiv.

Även bland svaren på Instagram dök det korta och tydliga svaret upp:

”Burrataaaaaaaaaaaaaa.”

Ibland behöver kritiken inte vara mer komplicerad än så.

2. När maten lagas för TikTok

Ungefär lika många valde ”virala rätter”.

Sociala medier kan göra att en krog, råvara eller maträtt får ett enormt genomslag över en natt. Det kan skapa köer, inspirera nya koncept och få människor att prova sådant de annars aldrig hade beställt.

Men det kan också leda till att samma rätt, uppläggning eller gimmick kopieras tills den dyker upp överallt.

Det som fungerar bra i ett femton sekunder långt videoklipp fungerar dessutom inte nödvändigtvis lika bra på tallriken. En rätt kan vara spektakulär när osten dras isär, såsen hälls över eller desserten krossas, men fortfarande vara ganska opraktisk att både tillaga och att äta.

När jakten på visningar blir viktigare än smak, hantverk och restaurangens egen idé verkar delar av krogbranschen helt enkelt tappa aptiten.

3. Molekylär gastronomi har gjort sitt – igen?

På tredje plats kommer molekylär gastronomi, valt av drygt 40 procent.

Skum, sfärer, rök, geléer och oväntade konsistenser har under lång tid utmanat föreställningen om hur mat ska se ut och uppföra sig. Teknikerna har också bidragit med ny kunskap och flyttat gastronomin framåt.

Men när tekniken blir rättens främsta poäng riskerar upplevelsen att kännas mer som en demonstration än en middag.

Resultatet behöver alltså inte betyda att krogfolket vill kasta ut all gastronomisk innovation. Snarare att tekniken i sig bör ha ett tydligt syfte och helst exempelvis göra maten eller drycken godare, inte bara…märkligare.

4. Rätter som kräver en bruksanvisning

På fjärde plats kom Överlastade och svårätna rätter.

Det kan handla om burgare som är högre än de är breda, toppings som faller av vid första tuggan eller rätter där gästen inte riktigt förstår hur alla delar är tänkta att ätas tillsammans.

En maträtt får gärna vara generös, lekfull och visuellt imponerande. Men om halva måltiden hamnar på bordet, i knät eller runt handlederna kanske upplevelsen har fått stå tillbaka för bilden.

Bland fritextsvaren nämndes även den dekorativa garneringen:

”Sådan tandtrådstimjan som inte går att använda över en maträtt som ful garnityr.” Allt på tallriken behöver inte nödvändigtvis vara minimalistiskt, men det får gärna fylla en funktion. 5. Måste vi verkligen dela på allt?

Smårätter, mellanrätter, sharing menu (och allt vad det kallas) hamnar längre ner i resultatet, men väcker trots det starka känslor.

En respondent sammanfattar sin invändning mot sharing-konceptet så här:

”Jag vill inte dela mat med alla möjliga, från kollegor till random kompisar. Det är några få jag delar mat med och de bor i mitt hus.”

Mellanrätter kan skapa en social måltid där hela bordet får upptäcka mer av menyn. Samtidigt kräver formatet förhandlingar om vem som vill ha vad, hur mycket som ska beställas och vem som vågar ta “svenskbiten”.

För vissa är det en del av upplevelsen. Andra vill helt enkelt beställa sin egen rätt och behålla den för sig själv.

Majonnäs, crudo och picklad rödlök…

Fritextsvaren och Instagram bidrog med ytterligare kandidater till listan:

• tryffelmajonnäs

• majonnäs på allt

• picklad rödlök

• crudo – särskilt hamachi

• smashburgare

• fermenterat för fermenteringens skull

• den överdrivna proteinhetsen

• bakad spetskål som vegetariskt standardalternativ

• rödvin med vaniljglass

Ett svar löd kort och gott:

”Majo. Sluta ha majo på allt, puh-lease!”

Gemensamt för många av svaren är inte nödvändigtvis ett motstånd mot råvaran eller tekniken i sig. Smärre irritation tycks snarare uppstå när något blir så vanligt att det känns som ett automatiskt val , oavsett restaurangens identitet eller vad rätten faktiskt behöver.

Men…låt folk äta vad de vill!

Alla vill dock inte begrava några mattrender överhuvudtaget.

”Inget! Låt folk äta vad de än vill!(även om mycket är fel enligt mig)”

Det är kanske undersökningens mest rimliga brasklapp. En uttjatad trend kan fortfarande vara någons nya favoriträtt. Och det som får en kock att sucka kan vara precis det som får en gäst att boka bord.

Mattrender kommer, går och återvänder, inte alltför sällan med ett nytt namn och en uppdaterad uppläggning. Kanske är problemet därför inte burratan, TikTok-rätten eller mellanrätten i sig.

Problemet uppstår kanske först när trenden ersätter den egna idén?

Om UNMO Puls

UNMO Puls är återkommande snabbfrågor till människorna i krogbranschen om beteenden, trender, arbetsvillkor och framtidsfrågor. Syftet är att låta branschens egna erfarenheter och perspektiv ta större plats – och att omvandla gemensamma insikter till samtal och förändring.