På Brännkyrkagatan i Stockholm ligger Créme – ett litet mjukglasskafé med stort fokus på hantverk och oväntade smakkombinationer. Bakom konceptet står Danna Vu, som vill förändra synen på mjukglass och ge den en mer självklar plats i dessertvärlden.

– Jag har älskat mjukglass så länge jag minns, men jag tycker att den har fått en så himla missunnsam bild, säger hon.

Barndomsminnena är starkt förknippade med glassen – även om de inte alltid var positiva.

– Min mamma lät mig inte äta mjukglass för att “jag ändå bara skulle få ont i magen”.

Den inställningen speglar, enligt Danna, en bredare uppfattning om mjukglass som något enkelt och industriellt.

– Den generella bilden är att mjukglass kommer från ett tetrapak och inte innehåller några ingredienser av värde.

Men för henne handlar det om något helt annat.

– Smak bär minnen. Mjukglass för mig bär jättemycket minnen, och just därför tycker jag att den förtjänar precis lika mycket omsorg och kärlek som vilken annan avancerad efterrätt som helst.

På Créme börjar allt med råvarorna. Mjölken kommer från hennes svärföräldrars gård i Norrland och levereras varje vecka till Stockholm. Själva mjukglassbasen tillagas på plats i kaféet.

– Vi gör basen på spisen här i lokalen, och sedan smaksätter vi den med råvaror som finns under den svenska sommaren.

Säsongen styr utbudet, där bär och frukt spelar huvudrollen. Samtidigt har vissa kombinationer blivit tydliga favoriter. En sticker ut särskilt:

– Det är vår signaturglass. En vaniljmjukglass som vi har lagt jättemycket tid på att få till perfekt. Den toppas med olivolja, salt och honung.

Hon skrattar lite innan hon fortsätter:

– Jag försöker ofta få tag på apelsinhonung, men idag är det mandarinhonung från Supermercado. Den är unik, men inte skrämmande – det är nog därför folk gillar den.

Trots att mjukglass länge haft låg status ser Danna en förändring.

– Det finns så många bra gelato- och glasställen i Stockholm nu. Jag tror att folk har fått upp ögonen för kvalitet, och då börjar man också sakna det inom mjukglass.

Det märks på kunderna, menar hon.

– Folk är mer mottagliga för roliga kombinationer. De vill inte bara ha en sundae med chokladsås längre.

Créme är också ett uttryck för hennes egen personlighet – eller snarare, flera sidor av den.

– De som känner mig privat tycker att jag är ganska busig och lite cirkus – det klickar färg lite här och där.

Men på jobbet ser det annorlunda ut.

– Jag är ganska strukturerad och väl uttänkt när jag jobbar.

Kaféet blev ett sätt att förena båda dessa sidor.

– Jag ville ha en plats där jag kunde få vara lite kalasig. Mjukglass blev den perfekta grunden för det. Barn älskar ju mjukglass – det är som ett ständigt kalas här.

Och konkurrensen? Den ser hon inte som ett hot.

– Jag blir bara glad när fler gör sin egen grej. Jag älskar mjukglass – och jag älskar när andra också gör det.