Hur mycket bör ett nöjt sällskap dricksa? Och vem ska egentligen få pengarna? I den senaste UNMO Puls fick krogpersonalen själva svara. Resultatet visar att dricks gärna får vara ett kvitto på en bra upplevelse – men inte ett krav som läggs ovanpå notan av gammal vana.

Dricks fortsätter att väcka känslor. Inte minst sedan betalterminaler och appar börjat be gästen välja mellan olika procentsatser – ibland redan innan någon service har hunnit utföras.

Men hur ser människorna som faktiskt arbetar på krogen på saken?

I den senaste temperaturmätningen från UNMO Puls frågade vi hur mycket ett nöjt sällskap bör lämna i dricks och hur pengarna bör fördelas mellan dem som arbetat.

Svaret är tydligare än man kanske tror: dricks uppskattas, men den ska förtjänas. 

57 procent svarar att ett nöjt sällskap bör lämna mellan 

i dricks. Det är undersökningens klart vanligaste svar.

, medan 14 procent inte anser att gäster förväntas lämna någon dricks alls i Sverige.

Resultatet visar alltså att en majoritet gärna ser att ett nöjt sällskap lämnar något extra. Men svaren pekar samtidigt på att nivån inte kan avgöras enbart av notans storlek.

Det viktiga är vilken upplevelse och service gästen faktiskt har fått.

När personalen presenterar menyn, ger rekommendationer, hanterar allergier, fyller på glasen och är närvarande under besöket upplevs dricks som mer motiverad.

Vid självservice eller när beställning och betalning sker helt genom en app är inställningen betydligt mer skeptisk.

Det handlar inte om att personalen inte uppskattar dricks. Tvärtom kan den vara ett fint och konkret kvitto på att gästen känner sig väl omhändertagen.

Men om gästen rutinmässigt ombeds lämna dricks i varje betalningssituation riskerar den kopplingen att försvinna.

Allt fler gäster möts av dricksalternativ i situationer där frågan tidigare sällan förekom: vid bardisken, under lunchen, vid självbetjäning eller innan beställningen ens är färdig.

Det riskerar att skapa en ganska märklig situation.

Gästen förväntas bedöma en service som ännu inte har hunnit utföras – samtidigt som personalen inte får möjlighet att visa sin kunskap, sitt värdskap och sin yrkesskicklighet innan dricksfrågan dyker upp.

Dricks blir då mindre av ett personligt tack och mer av en förväntad del av betalningen.

Det är inte nödvändigtvis bra för någon. Gästen kan känna sig pressad och det professionella servicearbetet riskerar att tappa en del av sitt värde.

Dricks handlar inte bara om hur mycket gästen lämnar. Det handlar också om vem som får pengarna.

67 procent anser att dricksen ska delas mellan alla som har arbetat.

37 procent vill fördela pengarna utifrån antalet arbetade timmar, medan 30 procent föredrar att dela lika mellan alla som arbetade under passet.

19 procent tycker i stället att servis, bar och andra som möter gästen bör få en större andel. Skillnaden speglar två sätt att se på dricks:

Är den ett personligt tack till den som tog hand om sällskapet – eller ett gemensamt tack till hela laget bakom upplevelsen?

Restaurangbesöket skapas av fler än dem gästen möter

Gästen möter kanske hovmästaren, servitören eller bartendern. Men bakom upplevelsen finns betydligt fler.

Kök, disk, runners, bar och servis behöver samspela. Någon har förberett lokalen, någon har preppat råvarorna och någon ser till att rätt tallrik når rätt bord vid rätt tillfälle.

Det är därför inte särskilt förvånande att en majoritet vill att dricksen ska delas med hela teamet. Den goda restaurangupplevelsen skapas sällan av en enda person.

Ett tack – aldrig en ersättning för lön

Oavsett synen på procentsats och fördelning framträder en tydlig princip:

Dricks ska vara frivillig och får aldrig ersätta rimliga löner och arbetsvillkor.

Lönen är arbetsgivarens ansvar. Gästen ska inte behöva bära ansvaret för personalens försörjning genom ett extra val i betalterminalen.

Däremot kan dricks vara något annat – ett varmt och välkommet tack när personalen har bidragit till en riktigt bra upplevelse.

Kort sagt: krogpersonalen blir gärna uppskattad för sitt arbete. Men ge dem först möjligheten att visa vad bra service faktiskt är värd.

anser att ett nöjt sällskap bör lämna 6–10 procent i dricks. 

tycker inte att gäster förväntas dricksa i Sverige.

vill att dricksen ska delas med hela laget.

vill dela lika mellan alla som arbetade under passet.

Temperaturmätningen genomfördes inom UNMO Puls i oktober 2026 och besvarades av 643 personer bland UNMOs medlemmar. Respondenterna var självrekryterade och resultatet ska därför ses som en temperaturmätning, inte som statistiskt representativt för hela den svenska restaurangbranschen.

Unmo—Sveriges största mötesplats för restaurangbranschen.


Connecta med tusentals kollegor och arbetsgivare, inspireras och hitta ditt drömjobb på ett och samma ställe 🙏🏻 Är du inte medlem än?

#Dricks

Krogpersonalen om dricks: Ett välkommet tack, inte en skyldighet

Dricks